Belive in me,belive in us

Tankarna bara snurrar i mitt huvud för tillfället
En känsla så svår att beskriva men endå så självklar
Jag vet vad jag känner och att det inte är besvarat
Jag vet vad jag är på samma gång som jag inte gör
Jag har svaret på alla frågor men igentligen vet jag ingenting
Jag vet att det är ljust på dagen, mörkt på natten
Men det är väl något som naturen lärt mig?
Jag är påväg upp men på samma gång faller jag
Faller i ett mörket, ser inget stopp
Ibland sticker det ut små klippor som jag skulle kunna landa på
När jag hade landat skulle jag kunne öppna mina ögon
Jag missar, varje gång så missar jag klippan och fortsätter falla
När ska jag nudda botten för sista gången och äntligen klara mig ur det här?
För det har jag gett mig fan på att jag ska göra, och jag ger inte upp
Inte den här gången.....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0